Annika rakt upp och ner

Finns dom man stöttat och peppat genom tidens gång och som man trott skulle göra lika tillbaka, men bara sådär liksom så får man veta vad det egentligen gick ut på.  Finns inga ord för hur eller vad jag känner just nu..

Vet inte om jag är besviken, arg, ledsen, eller om det är en blandning av alltihopa. Troligast det senare..

Inte undra på att det är som det är på vissa ställen i världen när det är så här. 

Vet ni vad det värsta är? Det är att jag har sett saker jag varit tyst om, jag har hört saker själv och fått saker berättade för mig som det inte skulle vara bra om det kom fram, men har varit tyst om det pga att jag inte velat denna person/dessa personer illa. Men vad hade man för det? 

Jo, ett stort jävla knivhugg i ryggen. Tack för det 👍 du/ni kunde lika jävla gärna ha slitit ut hjärtat med era bara händer. 

Det är väl synd att man är så fruktansvärt godtrogen och naiv, att man vill tro gott om alla. Man får nog sluta med dom dumheterna så här lagomt tills andra halvan av ens liv börjar, fast det kan bli svårt.

Så var det med det, bara bryta ihop, lipa en timme eller tre, sen komma tillbaka och visa var skåpet ska stå. Men inte det blå, för det har du/ni just skitit i, så att säga

I övrigt önskar jag alla en otroligt fin pannkaksdag, själv ska jag dricka kaffe

HÖRS HEJ