Annika rakt upp och ner

Jag önskar jag kunde få er att förstå att ni gör mig glad på så många olika sätt, ni berikar mitt liv måste jag säga.

Jag blir rörd av er omtänksamhet och jag hoppas att jag nån dag kan få möjlighet att visa min uppskattning över att ni finns. Ni är grymma allihopern ❤

Ibland när jag har en downdag och allt känns pest och pina, en sån där dag då jag inte ens orkar existera men jag biter ihop och åker på jobbet, då lyfts jag av att få träffa er. Ni gör mig glad i hjärtat och det är jag er evigt tacksam för.

Ni är värd allt gott ❤

Ikväll ska jag jobba, sen hem och bara va liksom. Blir en ensam kväll, vilket jag valt själv pga att jag vill och behöver det. Jag har mått skit senaste veckan så nu behöver jag lite Annikatid!! För det är jag fan i mig värd, enl mig själv i alla fall.

Hade tänkt somna om men verkar hopplöst så kliver vak upp och kokar lite kaffe, slänger in en tvätt samt förbereder den tidiga lunchen, lilltrollet åker till sin pappa så tänkte bjuda pppå kyckling innan hon far, om jag hinner.

Hoppas alla får en trevlig dag och kväll

Tisdag 21/6.         Potatis och fisk

Onsdag 22/6.        Ris och kyckling

Torsdag 23/6.       Blodbröd och fläsk

Midsommarafton. Lilltrollets val(jag jobbar)

Lördag 25/6.          Klyftisar och rullader

Söndag 26/6.         Ris och köttgryta

Typ nåt sånt kanske det får bli då.

Vad ska man göra idag då tro? Får se om jag slänger ihop kakan som ska säljas på torsdag då vi ska stå i kiosken på Forssvallen då herrlaget har match, ska väl bringa nån ordning i kaoset oxå hade jag tänkt. Blivit mycket som fått vara dom här senaste dagarna då jag endast orkat jobba. Men det är som det är med det.

Kanske ska knåpa ihop en matsedel oxå, var ju ett tag sen kan man säga. Idag ska vi i alla fall äta köttfärssås och makaroner, sjukt sugen på det. 😀😀

Just nu dricker jag kaffe i solen på min oerhört stora balkong, skönt ute även om det blåser lite. Ska försöka få lilltrollet att umgås lite med mamman, jag har ju knappt träffat henne sen hon kom hit förra söndagen, det är det negativa med att vara timvikarie, man kan inte planera så mycket som man vill. Men blir nog bra till slut ändå får jag hoppas.

Nå nu ska muggen fyllas på med lite mer kaffe och sen ska det fixas och trixas lite grann

För även om jag har gjort en del dåliga val i mitt liv så har jag gjort det bästa jag kunnat efter dom förutsättningar jag haft just där och då. 

Jag har alltid satt mina troll först, alltid!! Sen 1 januari 1992 har dom kommit först, på gott och ont många gånger men så har det varit. Dom har inte fått en massa prylar för det har jag inte haft möjlighet att ge dom. Men jag har ALLTID funnits där när dom gått genom sina perioder av jobbiga tider. Jag har fixat och trixat för att det skulle lösa sig för dom, jag har inte varit en perfekt mamma, men dom har alltid vetat att jag funnits oavsett vad som hänt.

Många gånger har jag varit nära att ge upp, och då menar jag NÄRA!! Att känna sig så fruktansvärt maktlös och misslyckad tär på krafterna i hjärta, kropp, själ och knopp. Men på nåt vis så har det gått, vilket jag är otroligt glad och stolt över.

Nu knagglar jag på så gott jag kan för att få mig en schemarad vilket jag hoppas blir inom dom närmsta månaderna.

Det här är jag, en halvfet, halvgalen, smått gråhårig tant, jag är som jag är, deal with it or leave me alone.

Idag blir det dag 8 på jobbhelgen som påbörjades förra torsdagen och avslutas nu på måndag. Då har jag gjort 12 dagar i rad. 

Jag gör det för att jag älskar mitt jobb men även jag kan tycka att det blir mycket ibland. Och jag vet att jag kan tacka nej, men det tar emot, har gjort det några gånger men har fått fruktansvärt dåligt samvete efteråt, även fast jag vet att jag inte ska ha det.

Det som blir lidande mest är hemmet, ser ut som ett bombnedslag i vanliga fall och just nu är det som värsta atombomben rusat fram ett par gånger. Jag lagar mat, tvättar och stoppar in i diskmaskinen det är ungefär det som jag ids göra här hemma haha

Det blir nog bra till slut och jag klagar inte, vill bara tala om varför jag inte orkar så mycket mer just nu, den lilla energi jag har över ger jag till lilltrollet så ni vet det. Och så bakar jag som terapi och avslappning..

Nu ska jag dricka kaffe och ladda för kvällspasset på min "hemmasvdelning" Plan 2

Jag är inget våpigt, billigt slit och släng objekt. Jag är en människa med känslor jag oxå.

Att folk tror att jag tänker godta vad fan som helst är nåt jag inte accepterar, jag tänker inte vara nåt hemligt objekt när det passar, it's all or nothing.

Och jag tänker fan i mig inte godta att bli kallad vad fan som helst, det har jag inte gjort rätt för. Kan man inte stå offentligt för att man känner el umgås med mig så vet ni vart ni kan dra...

Jag må vara ful, fet/tjock, lat med mera men för det finns ingen rätt att behandla mig som skit. Det finns ingen som helst anledning till det.

Att ni tror att ni är Guds gåva till kvinnorna ger er heller ingen rätt att tro att jag godtar vad som helst, även en sån som jag har drömmar och önskningar. 

Ibland blir det bara för mycket

Nu ska jag ladda för kvällspasset

Hörs Hej

För mig är det att få ha trevliga möten och stunder med dom jag tycker om, och det är många det haha. Det är att få gå till jobbet och känna glädje över att få ta hand om våra gamla och sjuka medmänniskor. Det är att få gå till jobbet och känna att jag har dom finaste kollegorna. Det är att få komma hem och känna ett inre lugn av att ha ett hem, mat på bordet och en familj. Det är the bright side för mig.

Har varit ganska många pass senaste veckorna och blir många framöver oxå, det är livet som timvikarie det. Önskar att jag snart får mig en schemarad att gå på så man kan planera lite mer i sin tillvaro gentemot andra.

I övrigt så är det väl helt okej trots orkanvindarna som viner utanför fönstren.

Nu ska jag försöka göra nån nytta

Det känns tungt att kliva upp, det känns tungt att vara vaken och det känns tungt att inte kunna somna i nån ordning. I det stora hela känns det tungt att vara människa ibland.

Jag är inte perfekt på något sätt, tro mig, jag vet att det långtifrån är så. MEN även jag är en människa, en människa med känslor av alla de slag. Jag är en människa som försöker göra så gott jag kan efter dom förutsättningar jag har här och nu. Jag kan inte göra mer än så.

Jag har mina stunder då allt som hänt mina troll kommer över mig, och det kommer nog alltid vara så. Den ständiga oron att nåt ska gå snett så det blir som förut har etsat sig fast,  jag kan inte rå för det. Jag vet att många tycker att jag är fjantig och överkänslig men då får det vara så, ni har inte gått igenom samma som vad jag har så egentligen borde ni bara vara tysta.

Det finns så mycket jag skulle vilja göra.. Jag skulle vilja orka vara social och åka runt och hälsa på folk, jag skulle vilja orka ta tag i saker och ting, jag skulle vilja orka.

Jag jobbar så mycket jag kan, kan bli korta men många pass el så blir det långa men få, men jag försöker ta på mig så mycket jag orkar med, ibland känns det övermäktigt men oftast går det bra. Jag har ju världens finaste kollegor ❤

Har bokat höstens resa ner till Stockholm som jag och lilltrollet ska göra. Vi åker ner den 9 september och åker hem den 12 september. Då ska hon ha hunnit med sin shopping och vi ska se Bajen mot Örebro är det tänkt.. Detta är nåt som blivit tradition för mig och lilltrollet för att hon inte ska känna sig undanskuffad av allt som hänt. Lite mamma/dotter tid så att säga. Kommer bli hur mysigt som helst, som det alltid blir. Ska även åka ner med mellantrollet över en weekend men då blir det nog ingen fotboll om hon inte vill gå förstås.

I övrigt så gör jag inte så mycket annat än jobbar, sover, dricker kaffe, bakar till lilltrollets fotbollsmatcher, tvättar, städar när jag ids, det är det jag pallar med just nu. 

Nä bäst att dricka upp kaffet, koka fudgen till kakan för bara några timmar kvar tills jag ska ge mig iväg och jobba på Plan 4 ❤