Ny vecka då..

Då var det måndag igen då, och inget man kan göra nåt åt. Helgen har bara flugit iväg och jag har helt ärligt inte gjort mycket av värde. Har tvättat lite bara..

Denna vecka blir lång, idag kvällspass, dag imorgon och ons, kväll tors och fre, dag lör, kväll sön och dag måndag. Känns som att jag längtar till på tisdag nästa vecka haha

Har en lhten neråtperiod men det blir väl bättre det oxå

Dinners at The Andersson place V 13

Måndag 23/3         Potatismos och fisk
Tisdag 24/3            Makaroner och bacon
Onsdag 25/3           Våfflor
Torsdag 26/3          Ris och kassler
Fredag 27/3             Kycklingtortillas
Lördag 28/3             Pizza
Söndag 29/3            Rester

Inte det allra lyxigaste men jobbar alla dagar hela veckan varav kväll måndag, torsdag, fredag och söndag så då får det bli så här

Slut som artist...

Helt sjukt hur trött man kan vara, i både kropp och själ, inifrån och ut.. Drygt som fan är det i alla fall. Kanske bara är så enkelt som att man har en liten formsvacka, men i så fall hoppas jag den svackan är över snart. 

Ibland önskar jag att jag haft ork, styrka och kraft att fråga vissa personer vad fan dom håller på med? Vem tror dom att jag är egentligen? Jag menar vem ger dom rätt att göra som dom gör? Går bra att vara snäll och trevlig när dom behöver nåt men icke om det är så att jag behöver nåt, då nonschaleras man som att man vore pestsmittad. Fy fan säger jag bara!!!

Jag vet att jag inte är den snyggaste el smalaste världen skådat, men det faktumet ger ändå ingen jävel rätten att ta för givet att jag är desperat efter att få ha sex, ungefär som att dom tror att jag är villig att sätta på vem som helst, när som helst, hur som helst.. Nä ni, så illa är det inte, jag har valt att vara ensam. Det är skönt och man slipper lögner och svek. Så enkelt var det med det.

Usch nu blir jag mer arg ju mer jag skriver haha. Men jag är less på att vara nån man utnyttjar, skiter i och behandlar som en lägre stående varelse. Vissa av er fattar inte vad ni går miste om när det gäller olika sorters relationer med mig. Er förlust, inte min.. 

Jag försöker så gott jag kan att göra rätt för mig gentemot andra, och jag har förgäves haft en förhoppning att andra ska göra lika gentemot mig men men..

Skit samma egentligen men det gör mig riktigt ledsen ibland och JA jag vet att jag inte ska bry mig men det är nåt jag har svårt för, att inte bry mig om andra..

Hörs Hej

Matsedel V 12 på Anderssons Diner

Måndag 16/3       Stuvade makaroner, korv
Tisdag 17/3         Ris, kyckling
Onsdag 18/3        Potatis, fisk
Torsdag 19/3       Rotpannkaka, fläsk
Fredag 20/3          Strips, kött
Lördag 21/3          Tacopaj
Söndag 22/3         Klyftisar, schnitzel

Typ så får det bli


Matsedel V 11 på Anderssons Bistro

Måndag 9/3        Potatismos och stekt korv
Tisdag 10/3        Ris och kycklingnuggets
Onsdag 11/3       Rester(kvällsjobb) 
Torsdag 12/3      Ugnsrotpannkaka och fläsk
Fredag 13/3        Pressad potatis och kött
Lördag 14/3        Rester(kvällsjobb) 
Söndag 15/3       Klyftisar och hamburgare

Jo men då var jag igång med matsedlar igen.g känns okej


Funderingar...

Ibland kommer vissa funderingar över en, som em tsunami kan man säga. Just nu är det så. Största funderingen är: Hur blev det så här??

Har hänt en del genom åren med jämna mellanrum, när man börjat hämta sig från en grej har nästa hänt. 2014, hände flera saker.

Började i maj då mitt älskade mellantroll höll på stryka med i en alkoholförgiftning samt att det kom fram att hon har svår bulimi. Mammahjärtat slets i bitar kan man säga. Fy fan, inget jag önskar min värsta ovän. Nu har hon träffat en jättefin kille, Tobias och allt går åt rätt håll.

I september fick vi reda på att älskade lilltrollets pappa hade tumör på tungan. Mammahjärtat slets itu över att se ångesten lilla trollet hade över att kanske tappa sin pappa. Fy fan, inget jag önskar min värsta ovän. Ser ut att gå åt rätt håll så det är ju bra.

Under sommaren fick vi reda på efter att jag kämpat i 14 år att älskade stortrollet har Aspbergers samt en uppmärksamhetsstörning. Skönt med diagnos men att det ska ta sån jävla tid och så mycket skit som hänt dom där 14 åren som kanske kunnat undvikas el lindras. Fy fan inget jag önskar min värsta ovän. Går åt rätt håll.

Under senaste året har vi fått stöd från olika håll. Framför allt lilltrollet som funnit sitt stöd i Hammarby och då speciellt Kennedy. Vilken människa, stor på alla sätt och vis. Vacker inifrån och ut. Träffen utanför Norrporten efter förlusten mot GIFFARNA gjorde henne så lycklig, mammahjärtat blev glad. Och stödet han gett under hennes jobbiga tid är grymt. 

Så Kennedy, TACK för att du är du, den här mamman kommer aldrig någonsin glömma allt du gjort för lilla trollet. Älskar dig för det och du kommer alltid ha en plats i mitt norrländrka hjärta. Hoppas vi ses i sommar

Nu blir det en kopp kaffe

Hörs hej

RSS 2.0