Både och...

Vissa dagar har jag ångrat att jag inte tog semester nu i sommar, men samtidigt så tycker jag det är bättre att ta nån gång ibland istället. Som i september när vi ska göra vår årliga resa till Stockholm, jag och tonårstrollet. 
 
Just nu går hjärnan både i slowmotion och på sparlåga, den orkar knappt starta om jag ska vara ärlig. Idag har jag en ledig dag och gör inte mycket av värde ska jag säga. Har tvättat i alla fall och ska väl försöka fixa lite matlådor att frysa in tills jag går upp till min ordinarie avdelning på måndag. Har även varit på Hälsocentralen en sväng imorse.
 
Rätt vad som sker kanske man slänger ihop en kaka el nåt oxå, you never know 👍 tiden får utvisa.
 
Hur som helst tänker jag inte ha dåligt samvete över att det enda jag har energi till just nu är att existera och knappt det. 
 
Hos mig finns det allt som oftast en termos med kaffe, så även fast jag inte orkar flänga runt så är dörren alltid öppen om nån är sugen på en kopp
 
Nu ska jag ha lite kvalitetstid med ett av mina troll.
 
Hörs Hej 
 
 

Börjar tappa tron....

...på mänskligheten. Alltså jag blir mer och mer fundersam på hur folks hjärnor fungerar, eller inte fungerar...

 
Jag har valt att jobba med gamla och sjuka för att det är det jag känner i mitt hjärta att jag vill göra. Jag vill göra den sista tiden i deras liv till något bra. Dom ska känna trygghet,  omtanke och förståelse samt att dom blir sedda för den dom är. Jag vill att dom ska få må så bra det bara går, vet inte om jag är ute och cyklar åt fel håll i rondellen eller.. Jag menar då ta mig fan allt jag gör är fel, det är fel att man försöker förgylla deras tillvaro, så jävla less så jag spyr ska ni veta. 
 
Min största fundering är på varför vissa jobbar i vården, eller med människor överhuvudtaget,  kommer nog inte få svar på det skulle jag tro..
 
Det finns saker som man inte ska behöva acceptera, inte ens en sån som jag ska behöva göra det. Att få mothugg ta mig fan varje gång jag gör nåt man ser att dom blir glada av, det gör mig ledsen, uppriktigt jävla ledsen. Bara för att jag gör sånt ni varken ids elller klarar av så behöver ni inte vara otrevliga mot mig. 
 
Jag vet att jag gör rätt, för det känns bra i hjärtat men det gör ändå ont i mig när jag ser folks nonchalans. .
 
Fy faran säger jag bara. . Men jag ger mig aldrig, man jävlas inte ned mig, det ska ni veta. 
 
 
 

RSS 2.0