Annika rakt upp och ner

För även om jag har gjort en del dåliga val i mitt liv så har jag gjort det bästa jag kunnat efter dom förutsättningar jag haft just där och då. 

Jag har alltid satt mina troll först, alltid!! Sen 1 januari 1992 har dom kommit först, på gott och ont många gånger men så har det varit. Dom har inte fått en massa prylar för det har jag inte haft möjlighet att ge dom. Men jag har ALLTID funnits där när dom gått genom sina perioder av jobbiga tider. Jag har fixat och trixat för att det skulle lösa sig för dom, jag har inte varit en perfekt mamma, men dom har alltid vetat att jag funnits oavsett vad som hänt.

Många gånger har jag varit nära att ge upp, och då menar jag NÄRA!! Att känna sig så fruktansvärt maktlös och misslyckad tär på krafterna i hjärta, kropp, själ och knopp. Men på nåt vis så har det gått, vilket jag är otroligt glad och stolt över.

Nu knagglar jag på så gott jag kan för att få mig en schemarad vilket jag hoppas blir inom dom närmsta månaderna.

Det här är jag, en halvfet, halvgalen, smått gråhårig tant, jag är som jag är, deal with it or leave me alone.