Annika rakt upp och ner

Ja, det kan ta en stund till, en stund till att vara på topp. Vara på topp och orka med att göra allt man vill och kan.

 

Det som är jobbigast el mest jävligt är att man vill så mycket men när det komner till kritan så orkar man inte. För det behöver man inte vara lat el ointresserad, men många tror man är det.

 

Jag vill inte att nån ska tycka synd om mig, jag vill bara att folk ska förstå, el i alla fall försöka förstå utan att ha en massa förutfattade meningar.

 

Vissa dagar orkar jag knappt kliva upp ur sängen men jag gör det ändå, sen kanske jag inte gör så mycket mer än att bara andas den dagen, jag är inte nån sämre människa för det så ni vet det.

 

Det finns ingen som har rätt att förlöjliga mig som människa, mamma, el vad som helst pga mitt mående, och då menar jag INGEN!!! 

 

Hur som helst så gör jag mitt bästa efrer vad jag kan och förmår, oxh jag vill göra det på mitt sätt, utan piller. Det kommer ta tid, men jag vill inte knapra piller och är det nåt som inte accepteras så backa undan, helst långt bort. Jag bestämmer själv vad jag vill stoppa i mig och inte, el har jag missat nåt?? 

 

Med detta vill jag bara säga att duger jag inte som jag är just nu med dom defekter, fel och brister jag har så duger jag inte sen när jag rätat till mig heller, kom ihåg det. Kom även ihåg att det sticker som en kniv i hjärtat när man blir kallad det ena och det andra.