Annika rakt upp och ner

Då var det kväll återigen då. Inte många timmar kvar av denna kväll, den 2a juli.. Om en timme ungefär så är det ganska precis 6 år sedan det knackade på dörren och en kille sa att Zimon varit med om en olycka, fast först fattade jag inget även om jag satte mig i bilen och for iväg..

 

Fy fasiken för känslan när jag klev ur bilen och insåg att det var stortrolelt som låg där på vägen och skrek efter mig, kommer fortfarande exakt ihåg hur det kändes, det var som att det öppnades ett svart hål i marken och som att nån stack in en kniv rakt i hjärtat och vred om, det gjorde ont i hjärtat på riktigt alltså. Ni vet ibland säger man ju att det gör ont i hjärtat av vissa saker, men jag lovar, det där kändes exakt så ont som man kan föreställa sig.
Ungefär som att nån tar handen trör igenom huden och sliter ut hjärtat kan man nog också beskriva det som..

 

Det har varit en lååååång, tuff, och förbannat knagglig väg tillbaka, för mig, mellantrollet, lilltrollet men allra helst för stortrollet, hans väg är fortfarande lite knagglig, men allt löser sig till slut, bara man vill och man tar emot den hjälp man blir erbjuden. Vi har inte haft mycket stöd inte på senare år i alla fall, men det är som jag sagt åt alla mina troll, det är vi 4 mot världen, och så har det varit och så lär det förbli..

 

En del vänner har funnits vid min sida hela vägen och dom är jag så oerhört glad och tacksam för så det finns inte ord som kan beskriva det, ni vet vilka ni är och jag hoppas att ni förstår hur tacksam jag är över att ni funnits där, oavsett vad..

 

Det finns folk som tar saker och ting för givna hela tiden tyckar jag, och ibland så kan det göra mig så irriterad, arg och ledsen, beroende på vad det är för nåt det gäller förstås.. Jag menar det finns folk som kämpar sig igenom varje dag, pga olika orsaker, vissa rår inte för det, och dom behöver ju lite extra empati, sympati, medkänsla och omtanke.. Vilket jag försöker ge till mina troll varje dag, jag hoppas bara att jag lyckas och att allt blir bra till slut, men oavsett vad så vet jag att jag i alla fall gjort allt i min makt för att det ska bli bra ... Tänka på mig själv får jag göra när jag skaffat etta med jordvärme om man säg som så.. Ja ja, det blir nog bra i slutändan..

 

Nog om detta, ska titta lite på TV sen blir det sängen och förhoppningsvis får jag lite sömn då...