Annika rakt upp och ner

Av nån anledning så trodde jag att jag skulle slippa förbannelsen som legat över mig sen urminnes tider, detta med att tisdagar räknas som dagen från helvetet, har alltid hänt en massa jävla skit på tisdagar, genom alla tider.. Men för ett tag sen så slutade det, och jag min enfaldiga dumma åsna trodde att det ändrat på sig, men ack vad jag bedrog mig.. Det har fan i mig börjat om, man bli så less, så less, så less, så less.......

 

Är det nu man ska ta tre djupa andetag och bita ihop?? Eller får man lov att liksom bryta ihop på nåt sätt?? Eller det lät väl drastiskt, men ibland så har jag bara lust att sätta mig ner och gråta, och ja, det känenr jag för att just nu tycker jag synd om mig själv, vet att man inte ska göra det, men i detta fall så har jag fan i mig rätt att göra det.. Så enkelt är det, vissa av er vet vad det gäller och vissa vet inte, dom som vet är dom som behöver veta, resten får fråga och får ni veta så är det så annars så är det på andra viset :-p :-p

 

Nej, man kanske ska se om man får i sig lite kaffe och en macka kanske, men har ju ingen större aptit kan jag ju motvilligt erkänna, men det blir väl bättre med det också kanske om man har tur, kunde ju varit värre om man säg som så.. Ska bli spännande att se hur saker och ting utvecklas i alla fall, eller utvecklas och utvecklas, verkar ju mest invecklat tycker jag på nåt sätt...

 

Ja så får det väl bli så länge skule jag tro, eller så är det att det får räcka för en stund...