Annika rakt upp och ner

Ja, då var denna vecka slut, dags att försöka sova en stund eller två... Har försökt kolla lite på Wallander, men tankarna har liksom bara snurrat på...

Känns så konstigt att någon man känt sen man var barn, en som är lika gammal som en själv är borta... Det är underligt, man kommer adrig se han åka omkring i sin jänkare mer.. En av dom trevligaste och goaste människor jag stött på..

Ja, det kommer bli tomt, oerhört tomt... Man vet liksom inte vad man ska säga, det är så ofattbart det som hänt.. Kommer aldrig glömma mitt första möte med Göran Hellgren, det var sommaren 1984, jag var ute och gick i Önskan med min tremänning.. Då kom han farandes på en gammal moped, ett antal år innan han egentligen fick köra, men men, Så stannade han til och så sa han: Jaha, så Sundbergara har fådd tillökning, det va trevligt de...

Tur man har sovmprgpn imorgon, bägge trolltjejerna är lediga, så nu får man hoppas att taxi kommer ihåg att dom inte ska hämta lilltrollet... Men med min tur så ringer dom kl 07.23, skulle inte förvåna mig...

Attans bananer, vad trött i ögat man är nu.. bäst man her iväg sig innan man tippar omkull här i soffan... Men skickar en av dom vackraste änglar som jag sett til Göran och hoppas han rockar brallan av Sankte Per..